fredag 17 oktober 2008


Jobb..jo, det är ju så klart en viktig bit i ens liv men finns det ett jobb som är intressant, stimulerande, utvecklande, bra lön SAMTIDIGT som det inte tar all tid, ork och energi från en? DET jobbet skulle jag vilja ha!
Helst skulle jag vilja vara ekonomiskt oberoende och göra lite av det jag vill göra, i lagom takt. Jag har alltid arbetet med människor och varit anställd av kommunen, vilket inte är direkt ekonomiskt lönande..
Men jag har värdesatt andra fördelar med mitt jobb. Mycket fritid har alltid varit min prioritering nr 1.
Jag har plötsligt insett att min fritid är borta. Mitt engagemang och glädje att vara med mina barn är borta. Min kreativitet, energi och ork är borta. Jag jobbar och sen trillar jag hem i soffan där jag blir tills jag går och lägger mig i sängen. Totalt slut. Jag tycker att jag har ett intressant jobb men nu har jag nått en gräns där jag inser att jag måste göra något åt min situation.

I torsdags satt vi i ett möte där vi fick information av två chefer om ett nytt uppdrag. Jag har alltid haft svårt för möten och det för att jag aldrig riktigt orkar lyssna färdigt eller sitta stilla så länge. Men detta mötet var värre än alla andra, jag hörde verkligen ingenting! Jag vet inte hur länge vi satt där och när jag gick därifrån så visste jag inte vad dom hade pratat om. Så hemskt! Mitt huvud kändes bara så överfullt så att jag bara inte kunde ta in mer.

Helt slut! Orkar inte mer! Vill inte mer!
Jag gick hem, kände att jag inte hade något mer kvar att ge. Stannade hemma i dag och är SÅ trött. Jag har bara vilat, vilat och vilat. Inte förrän nu på kvällen så har jag orkat upp. Inte förrän nu känns det som om att mitt huvud blivit lite tömt på tankar så att där börjar bli plats för annat igen. Inte förrän nu orkade jag titta på vad barnen haft i läxa under veckan eller frågat dom hur dom mår.

Det är patetiskt egentligen att man sliter för att ge andra familjer lite ordning i vardagen när det är fullkomligt kaos i sin egen. Och detta bara för att jag inte orkar.

Nej, jag måste ta tag i min situation och förändra den om jag ska orka. Orka vara den föräldern jag vill vara, orka ta hand om mig själv, orka leva livet helt enkelt. Det är ju det som pågår här och nu och skulle mitt liv vara slut i morron så vill jag inte minnas att "vad gjorde du med ditt liv"? Jo, jobbade...Nej, nu får det vara nog! Vet visserligen inte riktigt vad jag ska göra istället men ingenting är viktigare än mig själv och mitt välmående.

Jag tror på att allting löser sig, det har det alltid gjort för mig. På ett eller annat sätt. Det gör det nog nu också.

Inga kommentarer: